In loving memory
Nu har vi kommit till den 22:e igen... Det har redan gått 3,5 år men det känns fortfarande som att det var igår som det värsta jag någonsin varit med om hände. Min ena lillasyster dog.
När jag visade bilden på min nya tatuering har jag för mig att jag sa att jag skulle skriva och berätta lite runt vad som hände. Ett sånt inlägg kommer vartefter men inte just nu för jag tycker fortfarande det är svårt och jobbigt att tänka för mycket/länge på det.
Just nu vill jag bara tillägna det henne det här inlägget.
Och säga att det alltid kommer finnas en speciell plats för henne i mitt hjärta.
<3